Välkommen till den här kursen! Den består av tre delar som på olika sätt visar på hur alkoholen hanteras på samhällsnivå, både från politiken och från industrins sida.
Alkoholindustrin har ett problem: de traditionellt stora marknaderna på norra halvklotet, Västeuropa och Nordamerika, är mättade. Nu lägger industrin stora resurser på att hitta nya marknader, särskilt i låg- och medelinkomstländer.
Alkoholindustrins krav på tillväxt kan inte längre tillfredsställas i USA och Västeuropa. Det går helt enkelt inte att sälja så mycket mer alkohol här. Förklaringarna är flera. För det första dricker vi redan mest i världen, för det andra börjar många inse att det leder till problem. Många länder i vår del av världen har nu en relativt restriktiv och skyddande lagstiftning på plats.
Alkoholindustrins lösning har blivit att hitta nya, lovande marknader. Hoppet om tillväxt står till utvecklingsländerna, eller det industrin själva kallar för ”framväxande marknader”. Här är alkoholkonsumtionen ännu låg (med våra mått mätt) och här finns sällan några effektiva restriktioner för försäljning eller marknadsföring av alkohol. Länder med stark tillväxt och en väx ande medelklass är extra intressanta. De så kallade BRIKS-länderna, de framväxande jätteekonomierna Brasilien, Ryssland, Indien, Kina och Sydafrika, är perfekta för alkoholindustrins satsningar – men även i världens allra fattigaste länder finns möjligheter. Den afrikanska kontinenten blir allt mer intressant i takt med den ekonomiska utvecklingen. Sedan början på 2000-talet har ekonomin i Afrika söder om Sahara vuxit mycket kraftigt. BNP för regionen har ökat från 377 miljarder USD (2001) till 1,8 biljoner USD (2014) på mindre än två decennier.
Att detta blir ett stort problem för människor i länder som kämpar med ekonomin är självklart. När missbruket ökar sticker kostnaderna iväg, både för den enskilde och samhället. Den här kursen presenterar det vi vet om alkoholindustrins arbete och metoder för att fler skall dricka deras produkter, välkommen!
